Om du endast vill veta vilken typ av glykol (eller kylarvätska som är ett mer korrekt namn) du ska ha i din BMW så kan du hoppa direkt till avsnittet Vad Ska Jag Ha Till Min BMW?. Men vill du även lära dig varför - fortsätt läs!

Mycket ofta dyker det upp likartade frågor kring just glykol, speciellt när vintern närmar sig. Syftet med den här artikeln är att öka förståelsen om vilka typer av glykol som finns på marknaden och vad de skiljer sig åt. Det kommer inte att vara en artikel som ger ett exakt svar på vilken typ av glykol du skall använda till just din bil. Artikeln är tänkt att vara ett stöd för att förstå de olika typerna och kunna förstå vad man skall titta efter och vara uppmärksam på och därigenom undvika de vanligaste fällorna och missförstånden.

Artikeln kommer uteslutande att fokusera på lättare personbilar (totalvikt på högst 3500 kg). I början kommer den att vara generell medans i slutet fokusera på de olika BMW motorerna/modellerna och vilken typ av glykol som är lämpligast för dessa samt även en kort tidslinje över olika typer av glykol inom BMW. Ambitionen är även att i slutet av artikeln lista några vanliga glykoler och vilken typ dessa är.

Informationskällorna har varit många och mycket blandade. Det har inhämtats information från BMW, AutoPower, BASF, Haertol, SAE och många fler källor...

Varför Glykol?

Vattenkylda motorer som inte var i drift fick problem när omgivningstemperaturen gick under 0°C, vattnet frös såklart till is och orsakade stora skador! Problemet löstes genom att tillsätta glykol i vattnet (man använde även metanol i tidigt skede men det hade sina egna problem) vilket gjorde att fryspunkten för blandningen sjönk rejält och började inte frysa till is förrän det nådde temperaturer på nedåt -40°C istället.

I dagens motorer har glykolen många fler viktiga uppgifter än att bara se till att vattnet inte fryser. Den smörjer vattenpumpen, sänker ytspänningen, höjer kokpunkten och mycket mer. Man har även tillsatt ämnen för att förhindra korrosion.
Därför kommer jag i resten av artikeln att benämna tillsatsen som kylarvätska istället för frostskydd, glykol eller liknande namn (då frysskydd bara är halva dess uppgift och lite missvisande - rostskyddet är exempelvis minst lika viktigt).

Förenklat kan man säga att alla kylarvätskor består av två komponenter - glykol och additiv. Största delen (runt 90%) är glykol, additiven är runt 5-7% och resterande 3-5% är vatten (biprodukt från additiven) [2].
Bland additiven finns ämnen som motverkar skumbildning, det finns ämnen som ger kylarvätska en extremt bitter smak (för att minska risken för förgiftning) men framförallt finns det ämnen för att skapa ett bra rostskydd!
Det är just runt rostskyddet som den största skillnaden finns i moderna kylarvätskor. Därför kommer artikeln kort att gå igenom de olika varianterna av glykol som används och därefter fokusera på de olika varianterna av rostskydd som används.

För att täcka in det mesta så ska det nämnas att det även finns kylarvätskor där glykolen delvis ersatts av glycerol (runt 1/5 av glykolen har ersatts av glycerol). Det var främst VW-koncernen som använde detta (specificerades VW TL 774 J / VW G13 så var det denna variant som efterfrågades). Detta är lite av en oddballe så den kommer inte att täckas in i resten av artikeln.

Ren glykol är faktiskt färglös men man brukar färga glykolen som skall användas till kylarvätska. Det är lika bra att säga detta med en gång - det finns lika många regler som undantag när det gäller färgning av kylarvätska - därför gäller följande regel

Du kan inte avgöra på färgen vilken typ av kylarvätska du har!

Du kan göra kvalificerade gissningar, men du kan aldrig veta med säkerhet. Därför kan du redan nu bespara dig tid och sluta gissa och göra antaganden - har du inte fyllt på själv eller fått det berättat för dig vad som fylldes på sista gången så kan du inte veta med säkerhet vilken typ av kylarvätska det finns i ditt system!

Glykol - Olika Typer

När det gäller glykol som används i kylarvätska så finns det två huvudtyper, etylenglykol och propylenglykol. Alla personbilar idag använder sig av kylarvätska med etylenglykol och det är det du ska ha i din bil - oavsett märke eller motor.

Använd endast etylenglykolbaserad kylarvätska i din bil!

Etylenglykol (EG)

Denna typen av glykol är baserad på monoetylenglykol, varför den ofta benämns kort och gott som etylenglykol (EG). Den är bättre på alla områden än propylenglykol - förutom en sak...

Denna är mycket giftigt! Dödlig dos är satt till 1 dl för en normal vuxen man fast även mycket mindre doser kan ge mycket allvarliga förgiftningar! Den är dessutom söt i smak/lukt vilket gärna lockar hunder/katter till att slicka i sig utspilld etylenglykol och avlida.

På grund av att den är så giftig har i princip alla etylenglykolbaserade kylarvätskor som säljs en extremt bitter tillsats. Oftast används denatoniumbensoat (det är det bittraste ämnet som man känner till och används i diverse sammanhang för att förhindra oavsiktlig konsumtion av giftiga ämnen).

Propylenglykol (PG)

Denna typen av glykol är baserad på monopropylenglykol, varför den ofta benämns kort och gott som propylenglykol (PG). Även namn som "miljöglykol" kan ses då den inte är giftig. Notera att trots att den inte är giftig är det direkt ohälsosamt att få i sig propylenglykol.

Propylenglykol är numera mindre vanlig och börjar försvinna mer och mer ute i handeln - det finns egentligen ingen direkt anledning varför man skall använda den då den är sämre på i princip alla områden än sin närmaste konkurrent etylenglykolen. Största användningsområdet är inom marina tillämplingar och andra områden där man inte vill ha en giftig glykol.

Rostskydd - Olika Typer

Rostskydd, eller korrosionsskydd som det mer korrekt heter, är en av de viktigaste funktionerna hos en kylarvätska. Det är därför den mesta utvecklingen har skett inom detta område.

Man kan dela in hur rostskyddet är konstruerat i kylarvätskan i tre stora huvudgrupper - IAT (Inorganic Additive Technology), OAT (Organic Acid Technology) och HOAT (Hybrid Organic Acid Technology).

Förenklat kan man säga att förr tillhörde all kylarvätska huvudgruppen IAT medans idag tillhör all kylarvätska OAT eller HOAT (med förr och idag menar jag vad biltillverkarna fyllde och fyller bilmodellerna med från fabriken).
Detta är garanterat inga ord eller huvudgrupper du hört eller sett tidigare då de tyvärr används väldigt sällan bland konsumentprodukter.
Däremot brukar ofta kylarvätska från huvudgrupperna OAT eller HOAT kallas "longlife", "extended life" eller liknande då kylarvätska från huvudgrupperna OAT eller HOAT har avsevärt längre livslängd än kylarvätska från huvudgruppen IAT. Men "longlife" är inte samma sak som "longlife" - det finns VÄSENTLIGA skillnader mellan de olika varianterna.

Rostskydd - IAT (Inorganic Additive Technology)

Produkter inom denna huvudgrupp utmärker sig genom att dess primära korrosionsskydd består av icke-organiska föreningar (det vill säga föreningar som inte innehåller kolväteföreningar) - därav namnet på huvudgruppen.
Korrosionsskyddet skapas genom en blandning av icke-organiska additiv som till exempel phosphate (fosfat), silicate (silikat), borate (borat), nitrite (nitrit), nitrate (nitrat) och molybdate (molybdat).
Alla dessa additiv ger skydd till olika metaller och alla har sina för- och nackdelar. Dessa additiv reagerar snabbt och bildar omedelbart ett korrosionsskydd i form av en skyddande "hinna" för olika typer av metalller.

Problemet är att additiven (främst korrosionsskyddet) bryts ned och måste bytas ut runt vartannat år (eller runt 5000 mil). Gör man inte detta börjar komponenter såsom kylare, vattenpump, topp, block och så vidare sakta men säkert förstöras. Detta har drivit på utvecklingen av en förbättrad typ av kylarvätska för bättre skydd och längre serviceintervall.

Därför har denna typ huvudgrupp (IAT) av kylarvätska helt fasats ut och inga billtillverkare använder denna typen längre i moderna motorer (runt 2004 hade BMW fasat ut denna typ av kylarvätska bland de flesta modeller och gått över till en en annan huvudgrupp kallad HOAT).

Det ska nämnas att flera av dessa icke-organiska additiv inte längre används och har fasats ur (av olika anledningar).
Exempelvis är nitrit olämpligt för (icke-passiverade) aluminiumytor och har därför till stora delar fasats ur (eller så har man valt att lägga till ett extra additiv för passivera aluminiumen eller så används det tillsammans med en aluminium conditioner).
Aminer och nitriter har exempelvis varit länge förbjudna i vissa länder. Det var i Sverige 1977 som det uppdagades att aminer och nitriter eventuellt kunde producera ett cancerframkallande ämne (nitrosaminer) [3]. Aminer blev förbjudet i fler och fler västländer efter detta.
Borat är också ett ämne som är något kontroversiellt då det anses ha en negativ miljöpåverkan (miljögift).

BMW har exempelvis inte använt nitrit- och aminohaltiga kylarvätskor sedan 1986 [1].

Rostskydd - OAT (Organic Acid Technology)

För att överkomma de tillkortakommanden som IAT rostskydd hade så började man utveckla en annan typ av rostskydd med hjälp av organiska föreningar.
Produkter inom denna huvudgrupp utmärker sig genom att dess primära korrosionsskydd består av organiska föreningar. Det vanligaste är att man använder en eller två alifatiska karboxylsyror (organiska föreningar som har en eller eller flera COOH grupper och är lite "rakare/öppnare" i sin struktur) som huvudingredienser vilket ger ett bra skydd mot järn och aluminimum.
Vanliga alifatiska karboxylsyror som används är sebacic acid, adipic acid och ethylhexanoic acid (2-EHA).
Ett problem är att endast organiska syror inte ger något skydd för koppar eller mässing. Om detta anses behövas i en viss specifik kylarvätska så används ofta azoler för detta.

Organiska rostinhibitatorer fungerar lite annorlunda än de icke-organiska genom att de är selektiva och påbörjar en kemisk process först när det behövs och på det stället där det behövs (jämfört med icke-organiska som bygger upp en skyddande hinna).
Tack vare detta så förbrukas rostskyddsadditiven mycket mycket långsammare och det är huvudanledningen till att OAT rostskydd håller så mycket längre än IAT rostskydd.
Därför är rekommenderade bytesintervall för denna huvudgrupp runt 5-7 år (eller 15000-25000 mil).

Rostskydd - HOAT (Hybrid Organic Acid Technology)

Denna huvudgrupp tar det bästa från OAT och IAT huvudgrupperna då den använder sig i stor utsträckning av organiska syror men lägger även till en nypa av icke-organiska föreningar. Därav "Hybrid" i namnet HOAT då det är en sorts hybrid mellan IAT och OAT.
På senare tid har man tagit fram varianter som har en mycket mindre nypa av icke-organiska föreningar och dessa kallas ibland lobrider (som motsats till hybrider).
För att summera, hybrider har en större nypa av icke-organiska föreningar medans lobrider har en mindre nypa av icke-organiska föreningar, men oavsett så tillhör de alla den större HOAT huvudgruppen (då de har någon form av icke-organiska föreningar adderat till sin OAT grund).

Ena delen i en HOAT kylarvätska är den organiska delen ("OAT" delen) och som organisk syra brukar kylarvätskor inom HOAT huvugruppen ofta använda sig av benzoic acid, men det används även andra organiska syror som exempelvis sebacic acid.
Just benzoic acid är en aromatisk karboxylsyra till skillnad från de alifatiska karboxylsyror som OAT huvudgruppen oftast använder sig av (aromatiska har en mycket mer "sluten/ringformad" struktur än alifatiska som är lite mer "rakare/öppnare" i sin struktur).

Den andra delen i en HOAT kylarvätska är den icke-organiska delen ("IAT" delen) och här brukar de flesta kylarvätskor inom HOAT huvudgruppen använda sig av silikat. Men det finns såklart undantag och ibland används fosfor tillsammns eller på egen hand, men flera andra ämnen används också i vissa kylarvätskor.

Just denna stora mängd olika kombinationer inom HOAT huvudgruppen när det gäller vilka organiska och icke-organiska ämnen som används ger i sin tur ger upphov till så många olika egenskaper och lämpliga/olämpliga användningsområden vilket gör att man måste vara uppmärksam på tillverkarens rekommendationer angående typ av kylarvätska som ska användas i det tilltänkta fordonet!

Precis som för OAT så förbrukas rostskyddsadditiven mycket mycket långsammare även för HOAT och det är huvudanledningen till att HOAT rostskydd också håller så mycket längre än IAT rostskydd. Därför är rekommenderade bytesintervall för denna huvudgrupp också runt 5-7 år (eller 15000-25000 mil).

Hybrider

Lobrider

Vad Ska Man Tänka På?

Nitriter

Kylarvätska som används till personbilar ska inte innehålla några nitriter. Undantag kan vara äldre Chrysler, Dodge, Jeep och liknande. Men i dessa fall är kylarvätskan noggrant formulerad med extra skyddsämnen för att undvika att nitritet skadar aluminiumlegeringar. Än en gång, var extra uppmärksam på tillverkarens rekommendation angående typ av kylarvätska som ska användas i det tilltänkta fordonet!

I en BMW ska det aldrig användas någon kylarvätska innehållandes nitriter!

Universalkylarvätska

Varför inte köpa en kylarvätska som kan blandas med allt och som passar till alla kylarsystem? Av den enkla anledningen att det inte finns en kylarvätska som kan göra detta då det finns så vitt skilda krav och olika typer av kylarsystem.
Vad du får är en kylarvätska som är halvbra på allt men inte riktigt på bra på något (jack of all trades, master of none). Det finns ingen anledning att använda sig av dessa när det finns den rätta varianten så enkelt tillgänglig numera.

Kranvatten vs Batterivatten

I dagens moderna bilar ska man använda avmineraliserat vatten och inte vanligt kranvatten! Problemet med kranvatten är att det ibland innehåller ganska stora mängder kalk och salter och vid temperaturer över 65°C fäller dessa ut och fastnar på alla ytor och bildar ett isolerande skikt som hindrar värmeöverföringen och i värsta fall täpper igen små kanaler helt.

Det ska nämnas att "kranvatten" skiljer sig enormt mycket beroende var man är i Sverige med sin kran! Det är främst hårdheten på vattnet som avgör hur olämpligt det är att använda det i kylarsystemet. Ju hårdare vatten desto mer mängder mineraler innehåller det och desto olämpligare är det att använda i kylarsystemet.

Avmineraliserat vatten producerad vanligast genom destillation, omvänd osmos eller jonbytarkolonner. Destillation är dyrast men producerar också den renaste produkten av de tre, därefter kommer omvänd osmos både i kostnad och renhet och sist jonbytarkolonner. Men för vatten i kylarsystem fungerar vilken som av dessa tre metoder alldeles utmärkt.

Tänk På Procenten, Helge!

Hur skall jag blanda vatten och kylarvätska? Rekommenderat är att använda sig av en 50/50 blandning, detta är även vad BMW rekommenderar. Går andelen kylarvätska över 55% minskar exempelvis kylarvätskans värmeupptagninsförmåga kraftigt. Så håll andelen kylarvätska runt 50% hela tiden så har du blandning som ger frysskydd i alla situationer men framförallt så har du en blandning med lämpliga egenskaper för alla andra uppgifter som kylarvätskan ska göra!

Behöver du toppa upp så blanda först upp en 50/50 grogg och häll denna sedan i ditt kylarsystem.

Du skall alltid ha lämplig blandning av vatten och kylarvätska - även på sommaren! Om du glömt varför så skall du börja om och läsa artikeln från början igen - svaret står där...

Hur Ofta Skall Jag Byta?

Det beror på vilken typ av kylarvätska du har. Men oavsett vilken typ du har så är själva frysskyddet inga problem för glykolen finns alltid kvar och fungerar som den är tänkt - det är främst rostskyddet som försvagas med tiden.

• Ur huvudgruppen IAT kan lämpligt bytesintervall vara 2-4 år (eller 5000-10000 mil).

• Ur huvudgruppen OAT kan lämpligt bytesintervall vara 5-7 år (eller 15000-25000 mil).

Många biltillverkare uppger numera inget rekommenderat bytesintervall för OAT/HOAT. Men å andra sidan har de "lifetime" oljor i både manuella och automatiska växellådor trots att växellådstillverkararna själva uppger rekommenderade bytesintervall. Så man får själv avgöra vad som är lämpligt.
Men man kan tyckas skönja en officiell bild från biltillverkare att det inte behöver bytas medans en inofficiell bild från verkstäder/tekniker menar på iallafall att ett bytesintervall på 5-7 år kan vara på sin plats.
Samtidigt så har OAT/HOAT kylarvätskor utvecklats sen de introducerades och numera (i nådens år 2023) så är det rimligt att anta ett bytesintervall på 10 år (eller 25 000 mil), vilket är ungefär vad biltillverkare idag anser att livslängden är för en modern bil (och sett ur det perspektivet är ordvalet "lifetime" korrekt).

Kan Jag Blanda X Med Y?

Det är naturligtvis omöjligt att göra en komplett lista över vad som är med säkerhet blandbart med vad. Däremot är följande rekommendationer lämpliga att följa om man är osäker.
   • Du ska aldrig blanda IAT-PG och IAT-EG.
   • Du kan blanda olika IAT-PG fabrikat
     (fast du får inte bättre egenskaper än den "sämsta" av de två du blandar).
   • Du kan blanda olika IAT-EG fabrikat
     (fast du får inte bättre egenskaper än den "sämsta" av de två du blandar).
   • Blanda aldrig huvudgrupperna IAT och OAT
     (såvida inte det uttryckligen står att dina två fabrikat är kompatibla).
   • Blanda aldrig huvudgrupperna OAT och HOAT
     (såvida inte det uttryckligen står att dina två fabrikat är kompatibla).
   • Du kan ofta blanda huvudgrupperna IAT och HOAT
     (fast du får inte bättre egenskaper än den "sämsta" av de två du blandar).
   • Det är inte rekommenderat att blanda olika typer i huvudgruppen OAT.
   • Det är inte rekommenderat att blanda olika typer i huvudgruppen HOAT.

Vad Ska Jag Ha Till Min BMW?

Under 2020 fasades ett nytt specifikationsramverk in kring namngivning (och krav) på (de nu multipla) olika kylarvätskorna som används inom BMW-koncernen. Man gick ifrån "BMW GS 94000" och införde "BMW Lifetime Coolant xx" (skrivs ofta "BMW LC-xx"). Du kan jämföra det här med "BMW Longlife-xx" (skrivs ofta "BMW LL-xx") som också är ett specifikationsramverk fast för motorolja.

Här kommer en kort och direkt överblick vad du ska ha för typ av kylarvätska till din BMW! Läs därefter den allmäna informationen som följer samt den extra informationen om just den specifikation du har identifierat att du ska ha!

BMW Modellår ~2019 → Present

BMW Modellår ~2004 ↔ ~2019

BMW Modellår Past → ~2004

Dessa modeller ska också ha kylarvätska som uppfyller BMW LC-87 specifikationen.

Till dessa modeller fungerar även den klassiska etylenglykolbaserade IAT kylarvätskan, men då reduceras bytesintervallet ned till de vanliga 2-4 år (eller 5000-10000 mil).

Undantag #1

Första undantaget till ovan nämnda regler är Mini R55/R56 (2:a generationen Mini) med W16-motorn (dvs 1.6L dieselmotorn från samarbetet med PSA Group som de kallade DV6 men som BMW kallade W16) vilket borde betyda Mini R55/R56 Cooper D och One D, dessa måste ha kylarvätska som uppfyller BMW LC-07.

Undantag #2

Andra undantaget till ovan nämnda regler är I01 karossen (i3-modellerna) där dess värmesystem ska ha kylarvätska som uppfyller BMW LC-13 specifikationen.

Allmän Information

Brytdatumen mellan de olika specifikationerna av kylarvätskor är inte exakt mellan modellåren, det är en övergångsperiod på typiskt 3 månader innan och 3 månader efter beronde på modell. Om din BMW är i någon övergångsskarv eller du är överlag osäker på vad just din BMW ska ha så kolla först i instruktionsboken annars kontakta närmaste BMW-återförsäljare.

BMW har aldrig använt sig av OAT kylarvätska (endast IAT och HOAT). Därför så kan man alltid utesluta alla kylarvätskor från OAT huvudgruppen när man ska välja kylarvätska till sin BMW oavsett år och modell (enda undantaget är DV6/W16 motorn som nämnts tidigare som kräver BMW LC-07 specifikationen vilket är en OAT kylarvätska).

BMW LC-18

Detta är en specifikation för en Si-OAT (dvs en Lobrid OAT) kylarvätska med följande typiska egenskaper:
• Den organiska delen består främst av sebacic acid medans den icke-organiska delen består främst av silikater.
• Den är fri från icke-organisk nitriter, aminer, fosfater och borater och den är fri från organisk 2-ethylhexanoic acid (2-EHA).

Haertol Frostox HT12 uppfyller exempelvis denna specifikation. Denna produkt är dessutom officiellt BMW LC-18 klassad (vilket betyder att man lämnat iväg produkten för den certifieringsprocess som krävs för detta).

Se under "HOAT Si-OAT" i avsnittet Exempelprodukter för exempel på produkter som motsvarar BMW LC-18.

BMW LC-87

Detta är en specifikation för en HOAT (dvs en Hybrid OAT) kylarvätska med följande typiska egenskaper:
• Den organiska delen består främst av sebacic acid och 2-ethylhexanoic acid (2-EHA) medans den icke-organiska delen består främst av silikater och borater.
• Den är fri från icke-organisk nitriter, aminer, fosfater.

BASF Glysantin G48 uppfyller exempelvis denna specifikation. Denna produkt är dessutom officiellt BMW LC-87 klassad [5] (vilket betyder att man lämnat iväg produkten för den certifieringsprocess som krävs för detta).

Se under "HOAT (utan nitriter, med silikater)" i avsnittet Exempelprodukter för exempel på produkter som motsvarar BMW LC-87.

BMW GS 94000

Detta är specifikationen som blivit ersatt men tar ändåså med några exempel härifrån i denna artikel för att visa hur kylarvätskan från BMW uppdaterats genom åren.

Köpte man kylarvätska på BMW innan longlife introducerades så fick man vanlig IAT kylarvätska i en flaska med artikelnummer 83 51 9 401 739 här i Sverige (se bild nedan).

Köpte man kylarvätska på BMW efter longlife introducerades (och ända upp till runt 2020) så fick man HOAT kylarvätska i en flaska med artikelnummer 83 19 2 211 914 här i Sverige (se bild nedan). Denna 83 19 2 211 914 har ju numera ersatts av 83 51 2 355 290 (dock samma innehåll och enda skillnaden är att det står "BMW Lifetime Coolant 87" på den sistnämnda).

BMW LC-07

Detta är en specifikation för en OAT kylarvätska med följande typiska egenskaper:
• Den organiska delen består främst av sebacic acid medans den inte har några icke-organiska delar (då det är en OAT kylarvätska).
• Den är fri från icke-organisk silikater, nitriter, aminer, fosfater och borater och den är fri från organisk 2-ethylhexanoic acid (2-EHA).

BASF Glysantin G30 uppfyller exempelvis denna specifikation. Denna produkt är dessutom officiellt BMW LC-07 klassad [5] (vilket betyder att man lämnat iväg produkten för den certifieringsprocess som krävs för detta).

Se under "OAT" i avsnittet Exempelprodukter för exempel på produkter som motsvarar BMW LC-07.

Glykol - En Djupdykning

Introduktion